Då sitter man på tåget och kollar ut över landskapet som susar förbi, samtidigt som jag försöker plugga lite. Gud va vacker naturen är på sina ställen!

Jag kan känna mig lite som på film när jag åker såhär.. Någon som sitter och försöker skriva någonting, har huvudet fullt av andra tankar och tittar ut genom fönstret- sådär lagom dramatiskt som hela livet är, haha. 

Nu undrar jag hur jag ska komma vidare i mitt pluggande, är inte motiverad alls och har hur mycket som helst att göra, längtar tills det är över, tills allt är gjort och jag kan pusta ut!!! Ett lov ska inte behöva vara fyllt med massa plugg, och ångest för att man "tar det lite senare" hela tiden. 
Men nu ska jag inte lägga ner tid på att klaga över det, går inte att ändra på nu ändå. Ska istället återgå till Sudan konflikten och hoppas jag kan göra någonting bra utav den *pust*.

Hoppas ni andra har en fantastisk torsdag och har något att se fram emot precis som jag.
kärlek ♥