Idag var det temadag i skolan om mänskliga rättigheter, lång tråkigt men kanske lärorikt för en del, själv tyckte jag det kändes som att jag kunde allting. Tycker att de säger samma sak varje gång och det man egentligen vill gå in mer på för att det är de saker som missuppfattas och blir diskussioner om i vardagen, de saker lämnas alltid ute. Kanske är det för känsligt, eller faktiskt en alldeles för svår fråga? Jag vet inte. Men när man väl pratar om rasism och sånt så kan man väl säga tydligt var gränsen går, eller? Och det om att man lika väl kan vara rasistisk mot svenskar som "invandrare", det är också en sak som aldrig nämns. Det tycker jag är ganska hemskt för jag tar väl lika illa upp om någon säger "jävla Svenne" som om någon säger "jävla blatte" till någon med en utländskt bakrund?

Jag tycker faktiskt att det är rasistiskt av de människor som inte tänker på det och tror det. För det dom indirekt säger är att svenskar är bättre och behöver därmed inte ta illa upp och känna sig kränkta, för dem har inte någonting att "skämmas över", för att vi är så starka i dom vi är och så bra att det inte rör oss i ryggen. DET tycker jag är fel. Där gör man så det blir en skillnad i värde på människor...

Fy, jag tycker att detta kan vara ett så fruktansvärt jobbigt ämne. I olika sammanhang kan människor säga samma saker men beroende på vilken "bakrund" de har, kultur, namn, ursprung osv, så betyder saken helt olika saker för dom som hör det. Varför? Det är ju sjukt.. Vilka rykten och fördomar det skapar, sorgligt!

Det är inte konstigt att invandrare byter namn för att lättare för jobb, inte konstigt att personer gömmer sig bakom "jag är inte rastist, men.." för att ingen ska tro någonting. Inte konstigt att det blir grupper i samhället när det är som det är..

"jag önskar att det bara skulle finnas en enda religion- kärleken"