Jag gjorde precis så att det tog slut mellan mig och den jag älskar. Eller bara mig ska jag väl inte säga, för jag gillar inte när folk tar mig för givet och blablabla.. Men eftersom jag är bra på att överdriva och gå sådär lite över gränsen (oftast bara för att testa människan) så lyckades jag nog förstöra det hela mer än nödvändigt. 
Jag gillar inte att hänga efter en person utan att känna att jag får vad som krävs tillbaka, och när saker och ting inte är som det ska och jag inte får det så blir jag väldigt känslig. Speciellt när jag tycker jag ger och ger och söker bekräftelse och försöker hjälpa/stötta/finnas osv. 
Jag hatar då också när jag måste planera, fixa, åka, ta kontakt och allt (om det känns som det inte uppskattad).. Samtidigt är jag tyvärr så bra på det att den andra personen knappt får chansen att göra det själv, och ändå blir jag sur.

Jag vet inte, jag är ledsen nu och det är jobbigt för att jag inte vet hur det blir men det lär ju visa sig.
Han och jag har något, men vill vi ta fram det och dela kärleken? Det är frågan.. det visar sig med tiden.